Brygge-Den-Doda

Huvudpersonen Hugues Vane har uppsokt den aldriga, sondervittrande spokstaden Brygge, slumrande i vemod och glomska. Hans enda arende ar att, pa en plats som speglar hans sinnesstamning, rituellt och monomant sorja sin doda hustru. Efter hand blir han allt mer insnarjd och fangad, bade av stadens hypnotiska suggestionskraft och av en mystisk femme-fatale, den vackra dansosen Jane, som han intalar sig ar hustruns dubbelgangare. Romanen ar en bizarr, gotisk karleksmelodram, men ocksa en medveten och konsekvent gestaltning av en symbolistisk arketyp: "den doda staden." Med sina mossbelupna fasader och stillastaende kanaler blir Brygge, som forfattaren sjalv papekar i sitt forord, bokens andra huvudperson. Brygge - den doda (1892) har kallats "ett experiment i dekadent psykogeografi" och fick tack vare sin blandning av poetisk forfining och starka effekter ett enormt genomslag. Konstnarer och forfattare vallfardade till Brygge for att ga i forfattarens fotspar, och efter dem kom en vag av turister som ville uppleva vemodet i "den doda staden." I Sverige horde Oscar Levertin och Sager Nelson till dem som lat sig paverkas och inspireras. Romanen omarbetades ocksa till en beromd opera av Erich Wolfgang Korngold: Die tote Stadt, och i var tid har dess inflytande sparats i Alfred Hitchcocks masterverk Vertigo.